Fosfordamm minskar syrebrist i Mälaren

Text Thomas Östberg Publicerad 11 januari, 2021
För att stoppa övergödningen av sjöar och vattendrag måste vi minska utsläppen av näringsämnen från jordbruket. Ibland kan naturen själv vara lösningen. Fosfordammen på Menhammar halverar fosforutsläppen från gården.

Övergödning är ett globalt problem som drabbar många små och stora sjöar. Varje år tar Östersjön emot 30 000 ton fosfor och nästan en miljon ton kväve, och den har nu världens största döda zon. Mälaren är Sveriges största dricksvattenkälla. Den var kraftigt övergödslad på 1960-talet och nu är tillståndet bättre men inte bra.

En orsak till övergödningen av Mälaren är det stora antalet jordbruk i regionen. Jordbruksgödsel som innehåller fosfor och kväve stimulerar tillväxten av grödor. Jorden släpper naturligt ut olika mängder fosfor och kväve beroende på årstid, och det sker en hel del urlakning på våren. Vid kraftiga regn då växterna inte absorberar näringsämnen särskilt väl, rinner näringsämnena till sjön och stimulerar tillväxt av alger och vattenväxter. Om övergödningen fortsätter följer syrebrist och det leder så småningom till fullskalig syrebrist med utrotning av fisk och växter som ett möjligt resultat.

Fosfor binds till lera i fosfordamm

Under 2019 byggde Menhammar Gård en fosfordamm. Den fångar upp fosfor från hästgödsel i betesmarker och fält, som annars skulle transporteras med regnet till diken och bäckar. Genom att leda ytvatten till denna damm minskas mängden fosfor som når Mälaren med 40-60 procent.

– I dammen binds fosfor till lerpartiklar som sjunker till botten som sediment, medan kvävet lägger sig i de grunda områdena i dammen. Vattenväxter på ungefär en halv meters djup absorberar kvävet och använder det som näringsämne, säger Ulf Segerström, driftchef på Menhammar Gård.

 

Samarbete med Länsstyrelsen

Investeringen i dammen gjordes med ett anslag på 200 000 kronor från Länsstyrelsen som en del av landsbygdsutvecklingsprogrammet.

– Dammen har flera fördelar för miljön. Förutom att minska mängden fosfor som når Mälaren bidrar den också till större biologisk mångfald. I många områden finns det en brist på våtmarker som amfibier, insekter och därmed även fåglar är beroende av, säger Emma Lennmo, våtmarkshandläggare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

 

Fakta om fosfordammar

Sveriges första fosfordamm byggdes 2009. En doktorsavhandling från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet 2014 visade att dessa dammar är effektiva för att minska mängden gödsel som rinner ut i vattendrag.

Relaterade artiklar