Jämfört med dieseldrivna fartyg har LNG-fartyg upp till 25 procent lägre koldioxidutsläpp. Svaveldioxidutsläppen är nära noll och kväveoxider reduceras betydligt. Andra utsläpp som tungmetaller, partiklar och sot är också betydligt lägre.
– LNG är ett bränsle som lätt uppfyller kraven i IMO:s svaveldirektiv som trädde i kraft 2020, säger Carl Fagergren, projektledare inom Ship design på Wallenius Marine.
En stor fördel är att LNG kan blandas med, eller helt ersättas av, flytande biogas (LBG). Om ett fartyg körs på enbart LBG minskas koldioxidavtrycket till nära noll, samtidigt som fartyget har samma låga utsläpp av SOx (svaveldioxid),NOx (kväveoxid) och partiklar. Flytande biogas är förnybar, eftersom den framställs genom anaerob nedbrytning av organiskt avfall, såsom slam från avloppsreningsverk, gödningsmedel, grödor och skogs- eller matavfall.
– LBG är ett bra bränsle, men problemet är tillgången. Vi skulle gärna bunkra LBG om det fanns tillräckligt mycket tillgängligt. Så som läget är nu tror vi på LNG i övergången till mer utsläppsfria energikällor, från fossil gas till en större andel biogas, el- eller vindkraft, säger Carl Fagergren.
LNG och LBG tar upp mer lastutrymme än diesel vilket gör det till ett bättre val för kortare rutter. Wallenius Marine har bland annat designat multifuel-fartyg för WALLENIUS SOL, som erbjuder en miljösmart och effektiv infrastruktur på Östersjön. Fartygen kommer att vara världens största LNG RoRo, ha 1A Super finsk/svensk isklass och vara utrustade med batterier för så kallad ’peak shaving’ och möjliggöra en mer effektiv användning av hjälpmotorerna.
– Jag tror att vi kommer att få se en ökning av multifuel-utvecklingen med LNG som övergångsbränsle. Vi kommer också att få se ökad batteridrift i närsjöfarten, medan en återgång till vindkraft kommer att vara en del av framtiden för djuphavssjöfarten, säger Per Tunell, COO på Wallenius Marine.